Andelen grönyta är stabil globalt - men förlusterna blir allt mer utbredda

Den negativa trenden fortsätter

I de 516 städerna identifierade HUGSI sammanlagt omkring 43,5 miljoner m² tillkommande grönyta, samtidigt som cirka 140,3 miljoner m² försvann.

Det innebär en nettominskning på omkring 96,8 miljoner m² urban grönyta - motsvarande ungefär 13 600 fotbollsplaner.

Den totala nettominskningen ligger på ungefär samma nivå som förra året, men förlusterna är betydligt mer utbredda. Endast 65 städer uppvisade en nettoökning av grönyta, jämfört med 119 i föregående mätning.

Det visar på en viktig skillnad: den globala andelen grönyta kan vara relativt stabil samtidigt som betydande förändringar sker lokalt i enskilda städer.

Europa är fortfarande grönast - men även här minskar grönytan

Europa är fortsatt den grönaste regionen i HUGSI-studien, med i genomsnitt 46,3 procent urban grönyta. Det kan jämföras med 24,4 procent i Syd- och Västasien, som har den lägsta regionala nivån.

Samtidigt har Europas nettominskning ökat tydligt. Regionen förlorade omkring 28,9 miljoner m² grönyta netto, jämfört med 13,3 miljoner m² i föregående mätning.

Central- och Östasien stod för den största regionala nettominskningen, cirka 35,4 miljoner m², men det är samtidigt en förbättring jämfört med föregående års minskning på 55,4 miljoner m².

Bland Europas huvudstäder fortsätter Vilnius att sticka ut, med omkring 61 procent grönyta, varav cirka 47 procent utgörs av trädkronor. Även Zagreb, Ljubljana och Sarajevo har omfattande urbana grönområden.

Den glesare staden är ofta den grönare staden

Data från 2025 visar också ett tydligt samband mellan befolkningstäthet och andelen urban grönyta.

Städerna i kategorin med lägst befolkningstäthet har i genomsnitt 52,8 procent grönyta. I kategorin med högst befolkningstäthet är motsvarande andel endast 29,7 procent.

Skillnaden blir ännu tydligare när förändringen studeras. De 103 städerna i den mest tätbefolkade kategorin utgör endast 20 procent av de analyserade städerna men står tillsammans för omkring 49,2 miljoner m² - mer än hälften av den globala nettominskningen av grönyta.

Att skapa och skydda urban natur är därför sannolikt både särskilt viktigt och särskilt utmanande i snabbt växande och tätbefolkade städer.

Naturpositiva städer är möjliga

Trots den globala negativa utvecklingen ökade grönytan netto i 65 städer under den analyserade perioden.

Några av de största uppmätta nettoökningarna fanns i Shanghai (+1,46 miljoner m²), Karachi (+0,61 miljoner m²), Caracas (+0,36 miljoner m²) och Mumbai (+0,35 miljoner m²).

Förändringar som identifieras med satellitdata kan ha många orsaker, exempelvis byggnation, vegetationstillväxt, säsongsvariationer och förändrad markanvändning. Enskilda års observationer behöver därför förstås i sitt lokala sammanhang.

Resultaten visar ändå att minskande urban grönyta inte är oundviklig. Städer kan skydda, stärka och utveckla den gröna infrastruktur som bidrar till hälsosammare, svalare och mer motståndskraftiga stadsmiljöer.

Höjdpunkter från presentationen

Titta på korta klipp från tidigare evenemang

Hur genomfördes studien?

Läs mer om hur studien genomfördes och vår metodik i avsnittet Så fungerar det.